Ja varför?
Jag hatar mitt liv just nu.
Allt går ju åt helvete i mitt liv.
Vad jag än gör och säger så gå allt åt helvete.
Har ingen jul känsla och jag är så himlans trött på att jag är så himla deppig fram och tillbaka och mest av allt så sakna jag den som stötta mig mest av allt i mitt liv. Å den här jävla sjukdomen som spelar ett spratt med mig dag ut och in. Man vet aldrig när man vaknar om hur dagen blir. Hur orkar man jo med att få höra hur stark man är även om man bara dra täcket över huvudet och försvinna för alltid. Men det funkar inte. Måste ju vissa att jag orkar men hur jag vet snart inte hur jag skall bete mig när det känns jag sårar alla i min väg och inte verkar lyssna.på varken mig själv eller på andra.
Glömmer både ord och saker och känner mig så bortkommen ibland. Är inte samma go i mig längre. Vill inte ha det så här. Vill inte tappa kontrollen eller bli blåst och sjuk. Vill bara må bra inte så här. Men hur skall man göra. Man blir inte glad av pengar. Vill vara jag inte den jag är nu. SJUKA MY.
Orkar inte tänka. Orkar inte bry mig. Orkar inte komma ihåg
Orkar inte bekymra mig. Orkat inte stötta. Orkar inte mer.
Vill inte leva så här men kommer att få göra det resten av livet.
Dessutom är det så att jag ORKAR inte forska i min sjukdom.
Å vem kan man lita på? Känns som man lever i en bluff värd där allt är ett spel som skall vinnas för den som är starkast.
Å förlåt om jag fått spytt lite galla.
Men det är när jag är ensam allt kommer.
Tack för ni orkar med mig och att ni finns och hjälper mig när jag behöver det.
Kram till er alla.💞
Posted via Blogaway
